Internationella kvinnodagen!

I Mysore halls det seminarier pa kvinnouniversiteten och foretag lottar ut gratis skonhetsbehandlingar och pa vissa restauranger ater kvinnor for halva priset for att uppmarksamma denna viktiga dag. Men framforallt har Mysore (och resten av Indien kan jag formoda) drabbats av eximinationsfeber! Snart ar det sommarlov och det ar offantligt manga stundenter som ska examineras. De lokala tidningar ar fyllda med arga insandare som klagar over alla stromavbrott i Mysore och hur detta kommer att paverka Mysoriska studenters resultat negativt. Igar gick jag forbi en forelasning som anordnades gratis av en organisation som handlade om "Brain Food", dvs vad man bor ata for att komma ihag och plugga battre. Forelasningen var fullsatt av foraldrar och deras barn. Tyvarr var den pa kannada men jag kunde snappa upp vissa ord som at mycket frukt, at inte fett osv. Det var intressant!

I Karnataka (staten vi ar i) kommer 857 000 att ga ut (motsvarande) hogstadiet. Tyvarr sa ar det fler pojkar an flickor (464 000 pojkar och 394 000 flickor) som kommer att skriva sitt slutprov pa 2760 eximinationscenter runt om i staten. I tidningen skrivs det att alla ska fa sitta vid ett bord och skriva, ingen ska behova sitta pa golvet och narliggande kopieringsaffarer ska hallas stangda for att undvika fusk... Anledningarna till den ojamna konsfordelningen ar manga, tex: det fods farre flickor an pojkar (927 flickor per 1000 pojkar), flickor uppmuntras inte alltid att ga i skolan eftersom de anda ska gifta sig och vara hemmafruar (mindre an 9 % av Indiens unga kvinnor fortsatter att plugga efter gymnasiet). Ar 2001 kunde ca 75 % av mannen och 58% av kvinnorna lasa och skriva i Karnataka.

Hemma hos mig kliver Pavi upp kl 6 pa morgonen en sondag for att hinna plugga innan hon gar till skolan for att ga pa extra lektioner. Inte for att jag tror att hon verkligen behover det - hon ar ju trots allt bast i sin arskurs! Pa kvallarna sitter jag och hon och ovar pa engelska. Jag staller fragor som hon har forberett och hon forsoker komma ihag svaren. "What was Mr Desai's job?" "Surgeon" "Full sentence Pavi!" "He was a surgeon". Very good... Jag forstar mig inte pa de indiska utbildningsystemet som i mangt och mycket gar ut pa att lara sig saker utantill. Pavi vet inte vad surgeon betyder, men hon vet att det ar Mr Desais jobb! Vad som gor mig glad ar att Pavi kommer fa ga ut hogstadiet, hon kommer ga ut gymnasiet och med storsta sannolikhet kommer hon ocksa ta en universitets examen - om hon vill. Och hon kommer fa valja vad hon vill plugga, nagot som ar ovanligt for flickor i Indien.

Utbildning och kvinnors situation i Indien har varit ett aterkommande tema pa vara utbildningsdagar, vilket ar viktigt och intressant. Jag tror att manga av oss funderar mycket pa vilka olika forutsattningar vi har. Allt fran att bestamma vem vi vill gifta oss med till vad vi vill plugga pa universitetet -livsavgorande val som ar en sjalvklarhet for manga svenska tjejer och ofattbart for manga indiska tjejer idag.

Happy international women's day! Jamlikhet at alla!

ps bilden ar fran Bapuji childrens home, Elisas och Dianas arbetplatsplacering, ett hem for foraldralosa barn.