Att mötas och prata bäver

I väntan på att ungdomsutbytet ska dra igång kan man säga att jag har mitt egna lilla utbyte. På mitt vandrarhem bor Emma som är 19 år och kommer från Åsele. Häromdagen kom vi fram till att vi är släkt på långt håll. Precis som jag är hon bara här och jobbar tillfälligt. Men där slutar de direkta likheterna. Hon tycker att Örnsköldsvik är stort och att det aldrig är tyst. Jag tycker att samma stad är ganska liten och så tyst om kvällarna att det susar i öronen. Hon håller på att ta jägarexamen. Jag är vegetarian. Hon dricker te och jag dricker kaffe. Hon säger att hon nog inte är en storstadsbo, jag säger att jag nog vill bo i en stad med mer än en miljon invånare. Jag älskar att laga mat, hon äter helst havregrynsgröt. Hon är uppväxt i ett samhälle med drygt 2 000 invånare. Jag är född i en förort till Stockholm där det bor fler än 20 000. Hon tycker inte om att gå i mataffärer, jag kan strosa på Ica hur länge som helst. Men trots detta sitter vi och pratar om kvällarna och har faktiskt väldigt trevligt! För oavsett våra skilnader finns det mycket och prata om. Vi är ju båda nykomlingar till Övik även om vi upplever staden på olika sätt. Framför allt så lär man sig mycket när man får chansen att prata med någon som är olik sig själv. Idag har Emma lärt mig att Bävern är aldrig rädd för saker som är på eller i vatten, därför är man i båt när man jagar bäver. Det hade jag inte en aning om, och om jag inte hade träffat Emma hade jag nog aldrig fått reda på det. Så tack Emma!

Nedan: Jakobsbergs centrum där jag växte upp och Åsele centrum där Emma kommer ifrån.